Hej,

På söndagen den 1 maj sker årets tredje träff för ”Att böja linjer och bygga cirklar”,
en kurs med fokus på kreativitet, grundning i kroppen och kontakt med naturens
olika skeden. Denna träff är temat övergången mellan vinter och vår, i keltisk
tradition kallat för Imbolc. Vi möts och rensar ut det som varit och bjuder in nytt,
med kreativa övningar, sång och en ceremoni.

Söndag 1 maj Tid: kl 16-19
Draknyckeln, Prästgårdsv. 10, Järna

Ta med; kläder du kan röra dig ledigt i, och penna & papper
Donation; 150- 250 kr
Anmälan;  ljohangranbom@yahoo.com
För frågor går det också att nå mig på 0708-4746529
För mer info; Skaparkraft.snappages.com

VARMT VÄLKOMNA!
Johan Granbom


ATT BÖJA LINJER OCH BYGGA CIRKLAR

Sedan vi bjöd in våren och firade solens ankomst vid Vårdagjämningen, har knopparna börjat öppna sig på träd och buskar, på flera ställen har marken färgats i regnbågens alla nyanser av blommor. Vi är inne i en expanderande tid, omväxlande och omtumlande. Det är på många sätt en härlig tid, med värmande sol, leende ansikten och saven som stiger i naturen. Jag kan verkligen rekommendera att dricka den sötaktiga saven från björken.
Samtidigt är det en period av seglivade förkylningar, vårdepressioner och det intensiva aprilvädret. Skiftningarna är plötsliga, snabbt kan solskenet ersättas av iskalla vindar och frostnätter.
Vi befinner oss i en tid för öppnande, men vi behöver tänka på att bevara grundningen och uppmärksamheten. Inte släppa alla lager skydd på en gång, härbärgera vårflödet inom oss, låta det nya gro i sin egen takt.

Runt den 30 april infaller Beltane, eller Valborg som är det kristna namnet på högtiden. Året är enligt flera gamla folkliga traditioner indelat i olika perioder eller högtider. Idag påverkas vårt samhälle väldigt lite av årets skiftningar, förr i tiden styrdes man i hög grad av detta. Att hålla reda på årstiderna gav trygghet, kraft, och var på många sätt livsnödvändigt.
För mig är dessa högtider ett sätt att få närmare kontakt med naturens - och mina egna skeden. Från dessa traditioner, främst den keltiska, som består av 8 eldfester, får jag symboliska teman att fokusera på och hämta kraft och lekfullhet ur, när jag betraktar mitt liv.

Firandet av Beltane markerar början på sommaren och är en av de viktigaste högtiderna på året. Namnet är gaeliska och betyder Bels eld, eller skinande eld. Bel är namnet på en keltisk solgud. Det främsta temat vid denna högtid är fruktbarhet. Naturens fruktbarhet, djurens fruktbarhet och människans fruktbarhet. I gamla tider handlade det om liv och död; slog skördar fel eller djurkullar uteblev, ledde det till svält.
I firandet gestaltade man befruktningen av naturen, hur Guden i form av den Gröne mannen efter uppvaktning förenas med Gudinnan och ger liv till jorden. Majstången, som vi i Norden reser först vid midsommar, är en symbol för den heliga fallosen, som kläs med blommor eller färgglada band representerande Gudinnan. Det var tradition att älska utomhus denna natt för att försäkra sig om god skörd, och kanske inte alltid med sin äkta make/maka. Denna tradition sägs ha fortgått fram till den protestantiska reformationen på 1500-talet, åtminstone på landsbygden.
Även hoppandet över eldar är kopplat till fruktbarhet, antingen man ville locka till sig en respektive eller försäkra sig om en säker födsel. Boskapen fördes mellan eldarna, genom röken, eller över askan för att rena dem och främja mjölkproduktionen.
Liksom vid Samhain/Halloween, som är ett hedrande av döden och Beltanes motsats, är slöjorna mellan världarna extra tunna. Världarna möts och förenas. Det är en tid för magi, när älvorna återvänder från sin vintervila, och Älvdrottningen sägs rida i natten för att locka folk till Älvriket.

Mest av allt är det en tid att fira föreningen mellan Gröne mannen och Moder Jord, det heliga bröllopet. En tid för sensualism och uppvaknande, för relationer och kreationer. En tid för det inre bröllopet, att medvetandegöra enheten. En påminnelse om helhet och enhet när vi hamnar i dualitet, brist och saknad. Vår kropp och vårt ego kan vara olyckliga och otillfreds, men i vårt inre finns ingen separation. I närvaron och acceptansen av känslor och tankar kan vi uttrycka en vacker dans av längtan. En dans där vi använder det vi har, det som är, och uttrycker oss och firar, må det vara genom matlagning, trädgårdsarbete, konst eller möten med älskade, vänner eller främlingar.

Varmt välkomna att vara med och fira Beltane!